Ökenvandringen är över
I början av förra året började en tomhet infinna sig.
Jag har aldrig haft problem med mitt liv som de sen-
aste åren i huvudsak handlat om fotboll. Om det så
varit fyra eller fem träningar om dagen har jag sträv-
at efter att göra varje träning så rolig som möjligt.
I lusten kommer utveckling.
En orsak till min olust var ju också att jag sedan aug-
usti 2017 levt på en halvtid då kommunen drog sig ur
förbundets föreningsutvecklarprojekt. Det hade ju un-
der tre år gjort att jag haft en heltid.
Frågan som jag fått under många år hur jag orkar med
hann ifatt. Under en stor del av året lägger jag 50 till
60 timmat på fotbollen och det gör ju att det blir svårt
att jobba med annat för att få en lön. Fram till jag blev
55 var det möjligt men med åren blir jag lite tröttare.
Men den stora smällen kom under sommaren när jag
blev varse att det fanns en liten grupp som hade gjort
till sin uppgift att prata skit bakom min rygg. Genom år-
en har detta inte berört mig. har man stor käft och har
man starka ideer om hur saker skall göras får man va-
ra beredd på att tåla skit.
Det som var annorlunda var att här var det människor
som smilade upp sig vid möten och sedan samlade ihop
sig för att kasta skit.
Det var en av delarna.
Det andra var att jag hade svårt att hitta nya tankar om
det jag håller på med. Gång efter annan känner jag att
det är gammalt i ny skepnad. Rörelser har ju en tendens
att komma tillbaka till sin utgångspunkt och börja om igen.
Så under hösten gjorde jag mycket på autopilot.
När sedan A-laget började gå mot degradering i sitt första
år i Div 2 blev ju inte energin större.
Människor som sagt sig vara klubbens vänner vände nu
ryggen och började leta fel. Helt plötsligt var allt styrelsens
fel. Helt plötsligt gömde föreningen pengar bara för att spel-
arna i A-laget inte skulle få arvoden. i kriser får man ju reda
på vilka man kan lita på och vilka som bara är vänner i med-
gång.
Så nu när säsongen tog slut har jag funderat om hur jag skall
ha det. Jag tog ett vick på skola som idrottslärare för att känna
av om jag skulle kunna jobba så igen. Det blev vinterlov och
jag sov och läste. För några dagar sedan kom lusten tillbaka.
Jag skall i vilket fall köra för fullt nästa år och sedan ta ett beslut
om vad jag skall göra några år innan pensionen.
I förrgår spelade jag tillsammans med Rudy in de två första av-
snitten på vad som skall bli vår nya Podd. Så är tanken i vilket
fall.
Ökenvandringen är över.