Alltid denna Zlatan
Olof Lundhs bok har rivit upp en storm som heter duga.
Vår tids elände kan man följa i kommentarer.
Schematiskt så tycker alla "blattar" att Zlatan är av Gud
utsänd och på andra sidan har vi alla "svennar" som
tycker att Zlatan är ondskan själv.
Det är en idoldyrkan eller ett hat som inte har någonting
med den fotboll som jag håller på med.
I en tid när den ideella fotbollen ändrar skepnad och blir
till en verksamhet för bättre bemedlade borde diskussionen
handla om allt annat än vad Zlatan sagt i ett omklädningsrum.
De som hyllar honom och drömmer Zlatandrömmar i förorten
borde komma ner i verkligheten och fatta att fotbollen måste
organiseras där vi bor och vi måste alla dra ett strå till stack-
en. Idag ser det illa ut. För många vill bli proffs eller agenter
och få vill göra jobbet som gör att någon ens kan bli vare sig
det ena eller det andra.
Fostran, kamratskap, fysiskt och psykiskt välbefinnande är
inte gångbara kodord idag.
Så ungar i fattiga omården kan i bästa fall få plats i elitlag
när klubbarna bara försvinner där de bor.
I bättre områden har man fattat betydelse av kontakter bland
de vuxna att deras barn får bra förutsättningar att klara skolan
bättre och i några få fall göra en inkomstbringande karriär som
är överlägsen det mesta andra.
Individualismen och egoismen hotar inte individer på samma sätt
i rika områden som i fattiga. I fattiga är det självmål.