Ännu en illa skriven
Det är väldigt få självbiografier som ens borde ha
givits ut. Alla dessa fantastiska fotbollsspelare som
skriver böcker som motsvarar lägsta korpserien.
Det blir oftast väldigt tråkigt att läsa händelser som
staplas på varandra utan att man ens försöker att
hitta en vinkel som ingen kan ha sett eller någon liten
detalj som gör berättelsen levande.
När jag läser Stefan Schwarz De kallade mig Gud
blir det tyvärr som ovan. Schwarz var en favorit på
planen. Jag refererar till honom när spelare lipar över
småskit, om mannen som spelade en halvlek med ben-
fraktur och som lämnade planen inte för att det gjorde
ont, vilket det gjorde, utan för att han kände att han in-
te längre kunde tillföra något till laget.
VM -94 finns på näthinnan och många andra gånger som
han röjde på mitten i landslaget. Så som spelare är han
definitivt bland de allra bästa i historien.
Det finns historier som Schwarz berättar men det fungerar
inte för han har inte verktygen att berätta historier. Tänk om
någon hjälpt honom med det vilken bok det kunnat bli.
Underlaget fanns för att skriva en biografi som hade hamnat
i samma fack som Tony Cascarino eller Gianluca Vialli men
nu blev det en i mängde av dåligt skrivna böcker om intressan-
ta människor och deras liv.
