Ledare och deras sätt att vara
I helgen spelade mitt lag en helt ordinär seriematch.
Det stod inte så mycket annat på spel än att vinna
just den matchen.
Det var en ganska snäll match. Inga direkta konflikt-
er. Ändå gapades det friskt på ledarbänken hos mot-
ståndarna. Fyra vuxna män tävlade med varandra om
att klaga på domslut. Det var fel på det mesta. När dom-
aren till slut tappade tålamodet och sa att bara en fick
stå upp så var de snabba med att påpeka att inte alla
mina spelare satt ner på bänken.
I andra perioden när även deras spelare började att gnälla
så tyckte deras ledare att domaren skulle tycka det var ok
att man uttrycker sina känslor. Ytterligare senare kom det
från deras bänk: Det är domaren som dömer!
Det var en ganska vanlig dag på jobbet.
Jag ser detta ofta hur man istället för att koncenterar sig
på sitt eget lag och dess prestationer gnäller på domarna
och är så underbart en-ögda. Hur skall man då kunna nå
utveckling?
Det är inte lätt att vara en ung spelare idag.
När en unge tittar på TV-matcher får han lära sig att man
skall slänga sig i parti och minut och visa på skada.
När den unge sedan kommer till match pratar nog ledarna
ibland om fair play men väl på matchen handlar det bara
om att se den andres offside och alltid blunda för den egna.